Med dr Anders Löfström
Leg läk, barn-och ungdomspsykiater, analytisk psykologi
Anna Löfström
Leg psykolog, KBT
-
Tonåren kännetecknas av en gradvis övergång från barn till vuxen. Vissa blir psykologiskt vuxna redan i mitten av tonåren medan andra inte blir psykologiskt vuxna förrän de fyllt 30. Vi gör därför – till skillnad från BUP och vuxenpsykiatrin – ingen principiell skillnad på tonåringar och unga vuxna.
-
Om du ringer för att söka hjälp för dig själv eller om du ringer för att söka hjälp för någon närstående samt hur ditt problem ser ut avgör - snarare än din ålder - hur du bemöts hos oss och vilken utgångspunkt för diagnos och behandling vi har.
-
Den som själv söker hjälp för sig själv får komma hit individuellt utan föräldrar och syskon. De flesta som gör detta är flickor i gymnasiet som söker för depression. En del av dessa kommer på inrådan av skolkurator, pojkvän eller kamrat.
-
När föräldrar ringer, gäller det ofta oro för ADHD,
depression,
missbruk, ätstörningar, beteendestörningar eller tillstånd
som finns uppräknade under
Neuropsykiatri. Ofta brukar vi i dessa fall börja med att träffa hela familjen och andra som är bekymrade eller oroliga för tonåringens situation. De som oroar sig kan ofta bidra med att identifiera problemen och hitta lösningar på dem. Hur vi sedan går vidare är olika, beroende på vad saken gäller.
-
Behandlingen kan vara individuell terapi (psykodynamisk eller KBT), familjeterapi eller – i särskilda fall - remiss till gruppbehandling. Medicinering kan komma i fråga som komplement till andra behandlingsformer.