Löfström & Tarwid Psykoterapitjänst AB

Melatonin till barn
Till vem och för vad?

Med dr Anders Löfström
Leg läk, barn-och ungdomspsykiater, analytisk psykologi

Melatonin som biverkningsfritt sömnmedel: På senare år har melatonin dykt upp som ett storsäljande läkemedel vid sömnstörning hos barn. Det beskrivs ofta som biverkningsfritt och har underlättat livet för många barn, föräldrar och läkare. Ändå visar Statens Beredskap för Utvärdering (SBU) på kunskapsluckor (1) och Läkemedelsverket (2) har hela tiden intagit en mer försiktig hållning i sina rekommendationer.; Läkartidningen har påvisat många tänkbara orsaker till sömnstörning hos barn (3, 4) och rekommenderar noggrann anamnes av bl.a. sömnrutiner, fysisk aktivitet under dagen och skärmanvändning på kvällstid. Särskilt det senare är en vanlig orsak till insomningssvårigheter (5) och går lätt att avhjälpa. Friska barn producerar normalt den mängd melatonin det behöver för att somna på kvällen, men det blå ljuset från datorer, smartphones eller paddor försvårar för kroppen att åstadkomma detta.; Om friska barn utan skärmanvändning på kvällen normalt producerar tillräckligt med melatonin för att somna – hur är det då med sjuka barn? Inom barnpsykiatrin har det varit särskilt intressant att fokusera på barn med vanliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD och autism.; Eftersom barn genomgår olika utvecklingsstadier finns det anledning att se på melatoninets roll i den normala utvecklingen. Vad händer med denna ifall melatonin tillförs utifrån? Finns det någon period då detta bör undvikas?
Tallkottkörteln: Melatonin är ett hormon, som produceras i tallkottkörteln. Detta endokrina organ börjar anläggas i sjunde fosterveckan och några månader senare finna sin slutliga placering som en utväxt från taket av tredje ventrikeln i hjärnan (6), men det är först vid födelsen som tallkottkörteln är fullt utvecklad (7).; Dessförinnan bidrar moderns melatoninproduktion till den begynnande regleringen av sömn och vakenhet hos fostret (8, 9). Senare i livet sker en gradvis förkalkning av tallkottkörteln och sammanhängande minskning av hormonproduktionen.; Genom synbanan förser ögonen synbarken med exakta ögonblicksbilder av omgivningen. Det omgivande ljusets väg från ögonen till tallkottkörteln är långsammare och går via den suprachiasmatiska hypothalamiska kärnan och flera andra omkopplingar innan det når de hormonproducerande cellerna i tallkottkörteln. Dessa hämmas av ljus och stimuleras av mörker.; Liksom andra endokrina organ insöndrar tallkottkörteln i första hand sitt hormon direkt i blodet. Organets position i taket av tredje ventrikeln möjliggör också en direkt utsöndring till cerebrospinalvätskan (10) som transporterar melatoninet till botten av tredje ventrikeln där den överordnade kontrollen av styrsystemet för sexualitet och könsmognad finns. Således har tallkottkörteln genom sitt hormon, melatonin, en dubbel möjlighet att hämma dessa vitala funktioner.; Puberteten föregås normalt av en minskad melatoninproduktion från tallkottkörteln. När denna broms släpper, kan hypofysen ge sina impulser till äggstockar och testiklar varigenom den normala pubertetsutvecklingen kan komma i gång.; Vad händer då om vi manipulerar detta system genom att tillföra melatonin utifrån? Här finns ännu inga entydiga svar från forskningen. En indirekt upplysning kan fås genom vad som händer vuxna kvinnor som under längre tid utsätter sig för extrem fysisk ansträngning eller ofrivillig påverkan under lång tid av intensiv psykisk stress. Här konstateras ofta minskad storlek på äggstockarna samtidigt med infertilitet och höga kortison- och melatoninnivåer. Omvänt förefaller puberteten starta tidigare hos flickor med låga melatoninnivåer (11).
Melatoninets roll för sömn och pubertet: Melatonin tillverkas av serotonin i tallkottkörteln. Den suprachiasmatiska kärnan i hypothalamus står i kontakt med många av hjärnans aktiverande och vakenhetsreglerande centra och ansvarar för att ljusets allmänt väckande effekt når tallkottkörteln med en motsatt effekt på melatoninproduktionen. Förutom serotonin anses en mängd signalsubstanser och områden i hjärnan ha direkta effekter på vakenhet, insomning, drömmande och uppvaknande (12).; Melatoninets effekt förefaller snarast vara indirekt och nedreglerande på aktiviteten i synnerhet i de system som håller oss vakna och i kontakt med omvärlden – ffa suprachiasmatiska kärnan.; Samspelet mellan aktiverande ljus och dämpande mörker beror således både på omgivningsljuset och på den kroppsegna melatoninproduktionen. Med minskande omgivningsljus, som människan (barnet med föräldrars hjälp) själv styr över, ökar melatoninproduktionen. I normala fall behövs därför ingen medicinering i form av utifrån tillfört hormon.; Även på könsmognaden har ljuset en aktiverande och mörker en dämpande effekt så som framgår av ovanstående beskrivning av tallkottkörteln. Mörkret uppnår sin bromsande effekt via melatonin, som produceras i lägre utsträckning åren före puberteten. Tumörer som förstör tallkottkörteln uppträder tillsammans med förtida pubertet medan hyperaktiva tumörer försenar puberteten (13).; Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att melatoninets huvudsakliga effekt är på hjärnan och att denna effekt huvudsakligen är negativ för den sexuella utvecklingen. Djurexperimentella studier visar att melatonin även kan ha positiva effekter direkt på äggets mognad i äggstockarna (14). Hur dessa samband förhåller sig till varandra och vad nettoeffekten blir på den normala pubertetsutvecklingen hos människa liksom på ofrivillig barnlöshet, återstår att se. Här behövs mer forskning.
Avvikelser i melatoninproduktion vid NPF: Om det i normala fallet inte behövs någon medicinering i form av utifrån tillfört hormon för att falla i sömn, förhåller det sig möjligen annorlunda vid autism (15). Här föreligger minskade halter av melatonin liksom ökade halter av serotonin och n-acetylserotonin (NAS), som utgör ett mellansteg i tallkottkörtelns omvandling av serotonin till melatonin. En genetisk avvikelse (ASMT) kan kopplas till ökad NAS halt (16). Huruvida detta gäller alla former av autism eller bara en specifik undergrupp, är ännu för tidigt att säga.; Liknande fynd har gjorts vid ADHD (17) men de patienter som här uppvisade samma genetiska avvikelse, uppvisade utöver ADHD även autistiska drag.; Om det således förefaller säkerställt att det kan föreligga en genetisk avvikelse ledande till minskad melatoninproduktion vid autism, är det inte lika säkert beträffande ADHD. Här krävs mer forskning med ett större urval av patienter med renodlad ADHD utan autistiska drag.; Om det finns en genetisk avvikelse ledande till minskad melatoninproduktion vid autism, borde denna även leda till en tidigare debut av puberteten hos barn med autism jämfört med barn utan denna störning. Enligt en nyligen publicerad artikel i Autism Research (18) har detta kunnat påvisas hos flickor, där puberteten i genomsnitt inträffade 9.5 månader tidigare vid autism.; Liknande tendenser har iakttagits i en retrospektiv studie på kvinnliga studenter där det förelåg en negativ korrelation mellan mängden ADHD symtom hos den vuxne och tidpunkten för när puberteten hade inträffat (19).; Dessa fynd skulle tala för att det föreligger avvikande melatoninproduktion vid autism och ADHD hos flickor och kvinnor medan motsvarande sammanhang inte kunnat påvisas lika tydligt hos det manliga könet. I en brett upplagd studie på barn av båda könen fann man dock en något tidigare pubertet hos barn med autism jämfört med jämnåriga kontroller. En längre tids melatoninbehandling utjämnade snarare än accentuerades denna skillnad (20).
Slutsats: Melatonin – Kausal behandling av sömsvårigheter hos barn med autism: Vad som skiljer barnpsykiatrin från vuxenpsykiatrin är framförallt att barnen växer och genomgår olika faser i sin utveckling. Detta gör det till en spännande utmaning att ställa diagnos och behandla. Vissa symtom är övergående och behöver ingen behandling medan andra är allvarliga varningstecken på att någonting är fel och inte går över av sig själv.; Alla barn har av och till svårt att somna. Det kan bero på en mängd olika orsaker. Endast i undantagsfall är orsaken någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF). Ännu ovanligare är en konstaterad hormonrubbning. Melatonin är ett hormon som produceras i tallkottkörteln. Liksom andra hormon har det en mängd olika effekter.; Barn med autism har en störning i melatoninproduktionen som både leder till svårigheter att somna och till eventuellt tidigare pubertet. Melatonin till barn med autism kan ha normaliserande effekt både på sömn och könsmognad.; Forskning pågår för att utröna om liknande avvikelser i melatoninproduktionen finns vid ADHD men det är svårt att hitta barn med ADHD som både har god sömnhygien, inte använder skärm på kvällarna och inte uppvisar autistiska drag.; Barn som inte har endokrina sjukdomar eller avvikande melatoninproduktion på grund av autism fungerar med föräldrars hjälp normalt i förhållande till insomning och pubertet och behöver därför inte tillföras hormon utifrån i form av tabletter för att rätta till en brist.; Forskningsläget är fn oklart när det gäller ADHD. Vid andra sömnstörningar utan påvisad melatoninbrist finns ingen medicinsk anledning att använda melatonin som sömnmedel. Om så ändå sker bör särskild försiktighet under skolåldern före och under puberteten tillämpas. Så som forskningsläget ser ut (21) kan det vara oetiskt att inte forska men även oetiskt att förskriva melatonin till barn med fungerande egen melatoninproduktion.
Referenser.

Kontakta oss för mer info!

Sök på psykoterapitjänst.se

Melatonin till barn Till vem och för vad?

Med dr Anders Löfström Leg läk, barn-och ungdomspsykiater, analytisk psykologi

Melatonin till barn
Till vem och för vad?

Med dr Anders Löfström
Leg läk, barn-och ungdomspsykiater, analytisk psykologi