Schizofreni
- Ångest men även andra känslor baserade på erfarenheter kan kopplas till minnen av platser och situationer. Detta sker i en del av hjärnan (hippocampus) som avgör om vår ”autopilot” skall vara av eller på. I vanliga fall, när det är lugnt (dvs när ”autopiloten” är inkopplad), utför vi en mängd aktiviteter och inregistrerar otaliga inifrån och utifrån kommande intryck utan att vara medvetna om det. Detta kallas också habituering, som betyder ”tillvänjning” eller i dagligt tal ”det är lugnt”.
- Om hippocampus signalerar till mellanhjärnans dopaminneuron att ”autopiloten” skall kopplas ur, blir en stor del av dessa neuron tillgängliga för att reagera ifall någonting plötsligt skulle ”dyka upp”. Ifall ingenting onormalt händer återgår dessa neuron snabbt till viloläge igen.
- Oregelbundenheter i fråga om arv och tidig miljö liksom stress och missbruk – särskilt av cannabis och centralstimulantia (såsom amfetamin och kokain) kan störa detta känsliga system. Vid obehandlad schizofreni tycks ”autopiloten” mer eller mindre konstant urkopplad. Det blir då omöjligt att skilja inre från yttre och verkligt från overkligt.
- För att schizofreni skall utvecklas måste det dels finnas en ärftlighet och dels föreligga andra faktorer som störningar i den tidiga miljön, stress och/eller drogmissbruk.
- Cannabis påverkar signalsubstanserna GABA och glutamat, som ingår i det bansystem från hippocampus till mellanhjärnan, som håller ”autopiloten” inkopplad. Missbruk under tonåren kan leda till att ”autopiloten” kopplas ur och delvis förblir urkopplad senare i livet. Även infektioner i livmodern eller senare i livet kan leda till att detta system störs.
- Amfetamin och kokain aktiverar dopaminbanorna från mellanhjärnan till områden som styr reglering av känslor (limbiska systemet), koncentration och uppmärksamhet (hjärnans framlob) och tolkningen av sinnesintryck (flera olika områden) på ett liknande sätt som när ”autopiloten” är urkopplad.
- Stress i barndomen och tonåren kan hos ärftligt belastade personer ha liknande effekt på dopaminbanorna som amfetamin och kokain.
- Stress påverkar även serotoninbanorna. En enzymatisk defekt, som i vissa fall kan förekomma vid schizofreni, leder vid överaktivering av systemet till att hallucinogena ämnen med liknande effekt som hasch och mariujana bildas.
- Eftersom stress och missbruk tidigt i livet hos personer predisponerade för schizofreni kan leda till att sjukdomen utvecklas, är det viktigt med diagnos och tidiga insatser. Utredningsgången beskrivs under neuropsykiatri.
- Behandlingen av etablerad schizofreni är livslång och sker i samarbete med vuxenpsykiatrin.